Vad är en nyhet?

Kan man lära sig hitta nyheter?

Och hur gör man i så fall?

Härom dagen höll jag en föreläsning som för första gången på över ett år knappt alls handlade om sociala medier eller webbverktyg.

Det kändes lite ovant men samtidigt roligt.

Det handlade om det som är mitt specialområde när jag inte pratar om webben: nyhetsjakt och egna granskningar.

(Jo, jag har ett svar på frågan vad som är en nyhet! Det kommer i slutet.)

Det lustiga är att även en offline-föreläsning om nyhetsjakt numera börjar med sociala medier. Eller mer allmänt: med det nya medielandskapet med tusentals röster i stället för några få.

Mitt svar på frågan varför vi ska ägna oss åt egna nyheter och granskningar handlar nämligen om det där. I presentationen har jag skrivit att svaret är ”Glädje och överlevnad”. Med ”glädje” menar jag förstås den känsla som alla journalister (och säkert också andra) kan få när man är först med att berätta något viktigt som intresserar omgivningen. Man känner när man hittat en egen grej.

Överlevnad då. Det handlar om det där nya medielandskapet. Det medielandskap där så många nyheter tar sig ut på andra sätt än genom tradmedias nyhetsredaktioner. Där de till och med kommer snabbare och kanske till och med bättre via andra kanaler.

Där blir de egna nyheterna och granskningarna våra viktigaste verktyg för att motivera vår egen existens. Vi ska kunna berätta historierna som inte kommer fram på annat sätt.

På valwebben märker vi ett stort intresse för våra egna nyheter och granskningar. Visst publicerar vi också TT-telegram och mer allmänna nyheter, men det är när vi själva går vidare på den allmänna storyn, eller presenterar något helt eget, som reaktionerna kommer. Det kan sedan handla om partiernas budgetar, Centerkandidater, Valpejl eller Sverigedemokraterna.

Den som tror att nyhetsjägarens tid är över i det nya medielandskapet har nog misstagit sig.

Men nyhetsjägarens arbetsmetoder, verktyg och förhållningssätt måste förmodligen förändras radikalt. Både input och presentation transformeras; i den ena änden gäller det att skaffa sig koll på och bygga relationer i kanaler som tidigare knappt existerade, i den andra änden att göra plats för ett samtal om det egna jobbet och de egna prioriteringarna på ett helt annat sätt än tidigare.

(Ett exempel jag just läst: tidningen Fokus’ bakom-kulisserna-reportage om den rödgröna skuggbudgeten, baserat på öppna intervjuer, bakgrundsintervjuer – och Facebookuppdateringar!)

Jag tror att den som lär sig dessa nymodigheter och samtidigt lyckas upprätthålla inspirationen och arbetsglädjen inför själva nyhetsjakten knappast behöver frukta framtiden.

Och till sist då svaret på frågan: vad är en nyhet?

Det finns massor förstås massor av svar, vetenskapliga, erfarenhetsbaserade och humoristiska. Mitt eget tillhör mittenkategorin och låter så här:

En nyhet är svaret på den fråga du dagen efter kommer att svära över att din konkurrent kom på att ställa men inte du.

Väldigt många journalister nickar åt den definitionen med ett snett leende.

Den håller i både det gamla medielandskapet och det nya.