Den gångna veckan bjöd på flera intensiva diskussioner kring olika siffror som SVT presenterat. Alla på sitt sätt intressanta.

Först handlade det om utanförskapet. Det utanförskap som enligt onsdagens Rapport minskat.

Flera vänsterbloggare, med Ulrika Falk i spetsen, ställde sig mycket kritiska till inslaget. De menade att SVT borde ha använt den beräkningsmodell som Moderaterna tillämpat i förra valrörelsen – men som man numera bara hittar på arkivsajter.

Jag skrev en artikel där vår researcher Lotta Sima svarade på kritiken. Själv noterade jag att man nog såg undersökningen utifrån väldigt olika utgångspunkter: redaktionen hade letat bästa tänkbara sätt att beräkna (och jämföra) utanförskapet, bloggarna tyckte att det viktiga var att Moderaterna skulle utsättas för sin egen beräkningsmodell.

Paradoxen är att alla i dag tycks vara överens om att Moderaternas utanförskapsmått anno 2006, ”bred arbetslöshet”, inte ger någon bra bild av utanförskapet. Men oppositionsbloggarna vill förstås – helt naturligt – att regeringspolitiken ändå ska prövas mot denna måttstock. Medan SVT-researchern förstås – helt naturligt – hellre vill använda ett bättre mått.

(Inom parantes kan nämnas att Lotta Sima efter kritiken också gjorde en snabb uträkning av var dagens ”breda arbetslöshet” skulle ligga, alltså utanförskapet enligt Moderaternas gamla mått. Hon fann att även den sannolikt minskat något.)

(Och för tydlighets skull: det är inte ointressant om Moderaterna – eller andra partier – raderar sina gamla uträkningar. Raderad politik på nätet är nästan alltid intressant; tipsa mig gärna om fler exempel!)

Att olika beräkningsmodeller ger olika utslag kring utanförskapet behöver man förresten inte gå längre än till ett tidigare SVT-inslag för att konstatera. Så sent som i januari i år slog vi fast att utanförskapet ökat – då i utsatta förorter.

Veckans andra sifferfrågetecken kom att handla om ungdomsarbetslösheten. I en debatt mellan Mona Sahlin (S) och Maud Olofsson (C) presenterade Aktuellt siffror som fick Mona Sahlin att protestera under pågående debatt. (Som tyvärr inte publicerats separat men kommer drygt åtta minuter in i den här sändningen.)

En ungdomsarbetslöshet på bara drygt 10 procent innebar en dramatisk sänkning på bara någon timme. I Rapports 19.30-sändning samma kväll hade reportern Kerstin Holm upprepat en betydligt högre siffra, betydligt vanligare i debatten: omkring 30 procent.

Ett missöde, ett misstag, ett missförstånd? Ingetdera faktiskt, men ett val av ett räknesätt som sällan används. I stället för Statistiska centralbyråns siffra, som ofta kritiseras eftersom den till exempel inkluderar heltidsstuderande ungdomar som bara söker extrajobb, hade Aktuellt valt Arbetsförmedlingens siffra som hamnar väsentligt lägre.

Kvällens redaktör konstaterade efteråt att detta kunnat förklaras tydligare under sändningen.

Även här kan den intresserade göra små fynd i SVT:s tidigare nyhetsproduktion. Redan förra sommaren rapporterade vi om bristerna i SCB:s mått.

Mitt tredje exempel på ifrågasatta siffror är kanske det allra allvarligaste. S-bloggaren Erik Laakso ifrågasatte i fredags vårt påstående att det var 100 dagar kvar till valet. Han och jag hann med rätt många turer (grundfråga: ska man räkna mellanliggande dagar och exkludera innevarande dag + valdagen?) och växlade positioner innan Erik kunde sammanfatta sanningen.

Slutresultat: han hade rätt, vi hade rätt!

Den som vill fördjupa sig i ämnet kan notera skillnaden mellan antalet dagar hos oss respektive Svenska dagbladet och fundera över varför det blir som det blir. Ledtråd: de har inte fel. Inte vi heller.

Till sifferstriderna bör kanske också räknas diskussionen om SCB:s opinionsundersökning som blev en sådan glädjechock för de rödgröna och på motsvarande sätt smolk i bägaren för alliansen, och som avvek radikalt från de mindre väljarundersökningar som kommit före och efter. Har SCB med sitt större urval hittat en strömning som de mindre instituten missat, eller har de tvärtom själva missat en omsvängning under maj som de mindre, med kortare avstånd mellan intervjuer och publicering, fångat upp?

Det definitiva svaret på denna fråga dröjer, men vår politiske kommentator Mats Knutson fick i alla fall tillfälle att två gånger under mindre än en vecka använda uttrycket ”kalldusch”.

Den som vill läsa mer om sifferstrider rekommenderas förresten turerna kring Maud Olofssons påstående om 100.000 fler sysselsatta sedan alliansen tillträdde. Först sågades påståendet av två av tre granskningssajter. Efter att vi uppmärksammat att kollegorna på SR (vars sajt för övrigt är lysande) felciterat Olofsson försvann även deras förståelse för att citatet på något sätt skulle kunna vara korrekt.

Dock blev jag uppringd av en medarbetare till Maud Olofsson som vägrade hålla med om att citatet var fel. En bit in i samtalet visade det sig att han inte försvarade Maud Olofssons citat utan en ingress från Aftonbladet. Men även efter korrigerad citering vidhöll han att det inte var fel.

Vissa väljer att driva sifferstriderna längre än andra.